1855 Cavaillé-Coll
Cathédrale Notre-Dame de Saint-Omer, Frankrike

Hauptwerk Virtual Pipe Organ © 2014 Sonus Paradisi

Historik

Saint-Omer är en nordfransk stad i kommunen Pas-de-Calais. Staden och dess katedral har fått sitt namn efter biskopen Saint Audomar, mer känd som Saint Omer, vilken på 600-talet införde kristendomen i denna trakt.

Katedralen har två orglar — huvudorgeln på västläktaren och en liten enmanualig kororgel från 1841, byggd av Daublaine och Callinet. Den virtuella orgel som presenteras här är den 49-stämmiga läktarorgeln som ursprungligen byggdes av bröderna Thomas och Jean-Jaques Desfointanes och som stod klar 1717, även då en stor orgel med sina 45 stämmor. Det rikt dekorerade orgelhuset är ett mästerverk av hantverkshuset Piette och Baligand. När Aristide Cavaillé-Coll 1852 inspekterade orgeln inför den kommande ombyggnaden ansåg han att detta inte bara var ett av de vackraste orgelhus som någonsin byggts utan även att orgeln i grunden var av högsta kvalitet. Men han fann också att tidens tand och ändringar som gjorts genom åren påkallade en fullständig restaurering och därför åtog han sig att återställa orgeln till det förstklassiga skick den en gång haft.

1855 Cavaillé-Coll, St Omer ~ Fasaden (hämta större bild i nytt fönster)

Efter ett senare besök i St Omer 1853 lade Cavaillé-Coll fram ett förslag till en omfattande restaurering, modernisering och utökning av orgeln med assistans av orgelbyggarna Parisot (intonation) och Chaff (regerverk). Cavaillé-Coll försåg orgeln med nya luftlådor och bälgar, nytt spelbord samt Barker-maskin för Grand Orgue och kopplen. 18 av orgelns ursprungliga stämmor behölls medan 31 nya stämmor tillkom:

• 5 nya stämmor i Positif: Montre 8, Salicional 8, Dulciane 4, Trompette 8, Clairon 4
• 6 nya stämmor i Grand Orgue: Montre 16, Gambe 16, Montre 8, Viola di Gamba 8, Prestant 4, Flûte Octaviante 4
• 4 nya stämmor i Bombarde: Bombarde 16, Trompette 8, Clairon 4, Basson-Hautbois 8
• Samtliga 12 stämmor i Récit nytillverkades
• 4 nya stämmor i Pédale: Flute 16, Bombarde 16, Trompette 8 och Clairon 4

Orgeln var ursprungligen stämd i gammal fransk stämning (a1=392 Hz), en helton lägre än den under mitten av 1800-talet rådande normalstämningen 435 Hz, och den stämdes därför upp till denna. Orgeln invigdes 24 juni 1855 av organisten i St Sulpice i Paris, Louis-James Lefébure-Wély.

1855 Cavaillé-Coll, St Omer ~ Spelbordet (hämta större bild i nytt fönster)

Läktarorgeln i St Omer är ett relativt tidigt verk av Cavaillé-Coll och att betrakta som ett instrument av övergångstyp. Orgeln pekar mot en symfonisk stil i utförande, intonation och spelhjälpmedel. Men den har samtidigt omisskännliga drag av barockens klangideal eftersom Cavaillé-Coll återanvände mycket av det gamla pipmaterialet. St Omer-orgeln är därför en ovanlig Cavaillé-Coll som skiljer sig rätt avsevärt från senare instrument av hans hand.

Till skillnad från nästan alla större Cavaillé-Coll-orglar spelas Positif från första manualen, något som understryker den stilmässiga släktskapen med barockorglar (för övrigt samma manualutläggning som i Ducroquet/Cavaillé-Coll-orgeln i Saint-Sauveur, Aix-en-Provence). Grand Orgue är uppdelat på två manualer. Grundstämmorna (Fonds) spelas från andra manualen medan mixturer och rörstämmor spelas från tredje manualens Bombarde-verk. Först med dessa två manualer kopplade blir Grand Orgue komplett. Denna verkuppställning påminner om Résonance-verken i franska 1700-talsorglar (såsom Isnard-orgeln i St Maximin från 1775). Även Pédale-verket i St Omer är konservativt utformat och sparsamt disponerat. Den symfoniska klangen är egentligen bara genomförd fullt ut i Récit som spelas från fjärde manualen.

Orgelhuset klassificerades 1908 som Monument Historique och 1973 fick även själva orgeln samma kulturhistoriska skydd. Detta blev incitament till en genomgripande restaurering med återföring till 1855 års skick av både orgelhus och orgel. Arbetet utfördes av firma Haerpfer 1985-1988. Orgeln återinvigdes den 11 december 1988 av organisterna Philippe Lefebvre och Jean Boyer.

1855 Cavaillé-Coll, St Omer ~ Virtuellt spelbord (hämta större bild i nytt fönster)

1855 Cavaillé-Coll, St Omer ~ Registerdisplay (hämta större bild i nytt fönster)

1855 Cavaillé-Coll, St Omer ~ Registerdisplayer för dubbelskärmvisning
(hämta vänster respektive höger skärmbild i nytt fönster)

1855 Cavaillé-Coll, St Omer ~ Förenklad registerdisplay (hämta större bild i nytt fönster)

Disposition

Originaldispositionen från 1855 omfattar 49 stämmor, och det är också vad den virtuella orgeln har. Manualomfång C–f3 (54 toner). Pedalverkets luftlådeomfång är 27 toner (C–d1) men pedalen har 30 taster så att kopplade stämmor i originalorgeln kan spelas upp till f1. Pedalverket i den virtuella orgeln däremot är utökat till 30 toners klingande omfång (C–f1). Svällare för Récit (haktrampa).

Inspelningsfakta

Orgeln är inspelad i fyrkanals surroundteknik med 24-bits upplösning vid 48 kHz och med tre releasesamplingar per ton. Efterklangstiden är cirka 5 sekunder. Laddning i stereo kan göras med enbart frontsamplingarna varvid minneskraven halveras. Vid 16-bits laddning i surround krävs 15.7 GB ledigt internminne, 20-bits laddning tar 26.4 GB och 24-bits laddning 28.8 GB (ungefär halva minnesåtgången vid stereoladdning).

Demoinspelningar

Demoinspelningar finns att hämta på:

Sonus Paradisi > Organs > St Omer > Demos

Systemkrav

Nedanstående datorförslag klarar att köra St Omer-orgeln vid upp till 20-bits stereoladdning med alla loopar och multireleaser (en översikt av minneskraven finns här).

###

För vidare information och prisuppgifter, maila eller ring 0320-33030 för personlig kontakt.